…får man bygga en mulmholk …
Under vår restaurering av hassellunden glesade vi ur bland hasslarna och tog bort gran, björk och asp mm. Området domineras nu igen av hassel och ek. Ekarna här är dock inte särskilt gamla och därför saknas det grova ihåliga ekar. I brist på det har Håkan byggt mulmholkar som ska försöka efterlikna håligheterna i en gammal ihålig ek.
Dessa håligheter är fyllda med mulm, dvs nedbruten ved från trädets inre och kanske löv och annat som blåst in i håligheten och multnat. Svampmycel, insekter, gamla fågelbon och kanske andra döda djur kan också finnas här.
Vår mulmholk fyllde vi med ca 500 liter blandad kompott: snöblandad eklöv (blandad med andra löv), grenar av ek – helst lite rötade, sågspån av ek och andra trädslag samt lite slaktrester av får för att efterlikna ev djur som krupit in i håligheten och dött.
Det finns också ett hål så att det går att komma in – om någon fågel eller kanske fladdermöss vill flytta in där...
På några ställen gjorde vi spalterna mellan bräderna något vidare – kanske kan det gynna någon insekt.
Att försöka återskapa mulm är en typ av veteranisering med syfte att överbrygga det generationsglapp vi ser idag av gamla grova ihåliga träd som nästan helt saknas i landskapet idag. Många vedlevande insekter är helt beroende av mulmen som livsmiljö.
Det är förstår svårt eller omöjligt att exakt återskapa den rätta miljön, fukten, nedbrytningsgraden, mulmen… Men i brist på äkta vara så får vi bara hoppas att åtminstone vissa arter kan gynnas av mulmholken. Men enligt andra försök har tydligen mer än 70% av de skalbaggar som normalt lever i naturlig mulm lyckats reproducera sig i liknande holkar!
Avancerad mulmholk av den lite finare sorten 🙂
Här har Håkan gett sig på att testa en rund mulmholk istället…
Den står i ett öppet betes- och slåtterlandskap, omgiven av grova ekar. Tänker mig att detta borde vara den perfekta platsen för en mulmholk…
Resterna av en av våra tuppar som duvhöken har tagit finns med i ”magen”.
Nedanför i jämförelse ett naturligt ihåligt träd, en ihålig hamlad ask. Här snöar det rakt in. Tänker mig att våra mulmholkar kunde vara mera ”otäta” och operfekta kanske?
Who knows…
