Det är spännande att hitta fynd av våra anfäder som levt här i tusentals år.
Husgrunder, rester av gärdesgård, runstenar, keramikskärvor av kärl, stenyxor, varggropar. Det ger oss en hint av hur vi levde då.
Sen kom industrialiseringen för bara ca 100 år sedan med mängder av nya konstiga uppfinningar och material. Metaller och glas blev vanligt förekommande, det tillkom plaster, rostfritt stål, asbest, konstgödsel och slit-och slängföremål. Plötsligen fick man sopor som inte kunde komposteras. Det finns nog inte en gård där det inte finns en ”soptipp” bakom ladugården eller i stenröset.
Tro inte det gömmer sig några skatter här. Här har man bara gömt undan sönderslagna flaskor, trasiga lyktor, hela flaskor eller burkar med oklart (läskigt) innehåll i form av pulver eller vätska, rester av glasull eller asbestskivor. Och taggtråd. Överallt denna taggtråd. Och den ligger lite varstans. Upphängda i ett träd, liggandes på backen – men oftast i härvor på stenrösena. Särskilt fåren som gillar att klättra bland stenarna far illa av dem. Taggtråden trasslar in sig i pälsen på de stackars djuren och fastnar där eller mellan benen.
Varför plockar man inte undan taggtråden?
Trots att vi är extremt mycket ute i våra marker gör vi tråkigt nog hela tiden nya ”taggtrådsfynd”.
Tänk på vad våran generation, du och jag, kommer att lämna efter oss!
Ja det är faktiskt ett bra och nyttigt tankeexperiment såhär inför julen – konsumtionens högtid…